Sitter uppe sent igen men kan bara inte sluta tänka på det jag fick höra igår går inte att somna.  Igår kom min granne förbi  som var väldigt nära vän med min far,  jag hjälpte han att deklarera via internet och fick självklart lite pengar för det, sedan gick han och drack kaffe och prata lite med mor. Även fast jag satt i mitt rum och dem i köket kunde jag ändå höra vad som sades, han prata om vad pappa sagt samma dag som han gick bort. Jag ville inte  höra det så jag höjde musiken, men det hjälpte inte hur hög musiken var, på nått sätt kunde jag ändå höras vad som sades.

Han berätta om vad han och pappa pratat om, om att han sett att han inte mådde bra att det var nått allvarligt redan på dagen, att han försökte övertyga pappa om att de skulle gå till sjukhuset för att kolla vad det är, men envis som farsan alltid varit sa han nej, och började prata om vad de skulle göra dagen efter istället. Sedan var det några andra saker som jag inte orkade lyssna på eftersom de första meningarna fastna i tankarna och minnena från natten då han dog och allt började ta över, började skaka och allt och det var som att jag upplevde allt igen, det är verkligen en plåga att se de sakerna om och om igen, att inte kunna prata om de sakerna utan att bli skräckslagen, att hamna i nästan en trans och bara skaka medans tårar rinner ner för kinderna utan att man känner av dem eller märker dem.

Förstår fortfarande inte varför han inte kunde gå till sjukhuset,  att leva för våran skull,  så många  frågor man vill ha svar på som man aldrig kommer att få.  Klarar inte ens av att gå på graven,  åkte dit under påsk då bror lura med mig och det var första gången sen begravningen.  Det närmsta jag kom graven var de hundra meterna som det var mellan parkeringsplatsen och graven, jag stanna i bilen, men allt började snurra och jag fick panik, tårar sprutade ut och jag skaka, fick ingen luft ville springa därifrån men kunde inte se vilket håll jag skulle springa åt. Förstår inte att det ska vara så svårt, att bara gå fram till graven, att bara kunna prata om det, att bara gå vidare och acceptera, menar det har gått snart ett halvår.

Morsan kom även in idag och prata om att hon hade drömt om farsan, och frågade om jag accepterat att han är borta, jag orkar inte prata med det om henne så jag ljög och sa att jag hare. Låter säkert dumt men hon göre bara jobbigare då man pratar me henne om det, har försökt tidigare, det blir för mkt frågor och allt, som hon nästan tvingar mig att svara på, det funkar inte, jag kan inte prata om det så, jag vet inte om jag någonsin kommer prata med någon om det, det finns inga ord då det samtalsämnet dyker upp.

Har ingen aning om vad jag ska göra nu, kan definitivt inte sova, orkar inte plugga, finns bara en massa frågor i skallen som jag inte får några svar på.

 

Jessi

18 april 2008 22:37

Man kan ju alltid göra något kreativt. typ skriva och sånt. Fast det bästa är kanske att prata med någon även om det inte alltid är så lätt. Om man bara bär det inom sig kommer det förr eller senare ut tillslut. Men tyvärr blir senare oftast försent vännen.

http://www.shugis.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna vecka har vart helt galen, klivit upp tidigt vart i skolan(går på komvux för att läsa upp nått ämne) gjort prov, sedan har det bara vart att åka hem, äta och sova. Har vart så rysligt trött varje dag, har liksom haft mycket att göra men har int...

Kommer ihåg första gången jag såg dig, du var så vacker! Du hade magiska ögon som alltid fick mig att smälta, ett leende som fick alla världens bekymmer att falla från mina axlar, den enda jag såg var du. Kommer ihåg första gången vi pratade, du var ...

Hejsan, var ett tag sedan jag skrev men har vart mkt att göra och jag har väl som vanligt hållt allt inom mig är på nått sätt alltid lättare att göra så.Mycket har hänt på senare tid, begravningen har man haft, mkt stöd har man fått både från släkt o...

Vet inte riktigt vad man ska säga, blir värre hela tiden nu. Morsan går runt som en galning och ska städa hela tiden så hon driver mig till vansinne, det är det enda hon gjort de senaste dagarna. Sen försöker hon tvinga mig att gå och prata med någon...

Hejsan, denna blog kommer kanske inte att vara långvarig men känner bara att jag behöver skriva av mig.Måndagen den 8 oktober var nog den värsta dagen i mitt liv. Jag satt som vanligt uppe klockan var ungefär 00.05 då och titta lite tv då morsan kmr ...